Ridolyckan 26/7-18

Förra sommaren köpte vi en häst åt Sabina eller ja egentligen var det ju två för det följde med en shettis på köpet och dessa två hade väldigt svårt att vara ifrån varandra.
 
Hästarna hade stått i en hage i över ett år så vi började med skritt turer som så småningom blev längre och när vi precis hade börjat trava så kom förra sommarens rekordvärme och då fick dom stå dom dagar jag jobbade nätter.
Hästen Sabina fick var ett ridvarmblod som hade varit ridhäst hela livet, En riktig snygging, Välutbildad och framåt! Jag gillar hästar som det är lite krut i och Sabina brukade få den sortens hästar på ridskolan som ingen annan vågade rida så allt gick riktigt bra.
 
 
 Men så kom den dagen då Sabina skulle rida ut i skogen för första gången själv..
Dom rider iväg och jag går hem och tvättar håret och sen tillbaka för att möta upp och då kommer dom i full sken ut genom skogen och när Sabina ser mig så har hon på något vis gett upp och faller våldsamt ner i backen!
Hon blir liggande och jag springer fram och hon är borta.. jag vet att jag skriker på hjälp men minns det väldigt suddigt för mitt barn lever inte, hon andas inte och rör sig inte fast jag försöker få liv i henne.. En granne kommer springande och försöker hjälpa mig och mitt i kaoset så har jag lyckats ringa 112 så jag har dom i telefonen..
Till slut börjar ögonen rulla, hon tuggar fradga och får till slut luft.. Hon börjar skrika och försöker resa sig så vi får trycka ner henne med all kraft i gräset i väntan på ambulansen.. Hon försvinner hela tiden ifrån oss men vi lyckas få tillbaka henne..
Mitt i allt det här har andra grannar slutit upp och även min sambo Dennis som tar över kontakten med 112..
Vi har 7 mil till närmsta sjukhus i två riktningar Bollnäs och falun så det skickas ambulans från två håll och även en helikopter från Mora.. Alla tre dyker upp ungefär samtidigt och alla stannar kvar på plats..
Det krävs fyra starka män för att hålla ner henne då hon blivit helt galen av traumat och det är tydligen vanligt att det blir så. Så totalt kaos alltså och dom vågade inte ta henne i helikoptern eftersom dom var rädda att hon skulle vakna till då dom till slut fick ge henne så mycket lugnande så hon somnade. Jag fick åka med i ambulansen ifall hon skulle vakna på vägen till Falun.
 
 
Väl på plats i Falun så undersökte dom henne och hon hade helt otroligt nog inte brutit sig med var väldigt blåslagen. Hon hade även fått en hjärnblödning så hon fick tillbringa två dygn på strokeenheten tills dom såg att blödningen börjat gå ner. Sen ett dygn på barnavdelningen för att se så hon återhämtade sig så pass så hon kunde åka hem igen.
I början var vi lite oroliga att hon inte skulle kunna gå normalt igen då benen inte ville riktigt som hon ville men idag så märks det inget av det längre.
 
Idag mår hon bra men hon känner av att minnet sviktar ibland och hon blir väldigt trött men vi är tacksamma över att hon lever! 💓

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0